Vardagen rullar på.
Vissa dagar är bättre än andra.
Alla situationer och saker har på något sätt fått en annan betydelse.
Vi hade en buddhistisk ceremoni för Buppha i lördags.
Munkarna var först hemma hos oss och hade en jättefin bönestund för att se till att själen får vila.
Hela huset var proppfullt med människor och jag var så glad att Johan var med som stöd.
Allt var så fint och lugnt.
Efter det hade vi en längre ceremoni på Mariagården för fler människor.
Lyckades hålla tårarna borta tills jag la rosen på kistan och sa hej då för sista gången.
Trots att vi inte alltid var sams, att vi inte alltid hade samma åsikter så levde vi tillsammans i 14 år och hon gjorde min pappa till världens lyckligaste man.
Det var fina år vi fick.
Allt är bara så tungt ibland, och det känns overkligt att hon är borta.
Det var en jäkligt fin människa, det märktes tydligt på alla människor som närvarade och sörjde tillsammans med oss på ceremonin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar