Jag förstår verkligen ingenting.
Förstår mycket väl att någonting är fel men vet inte vad det är eller hur det kan rättas till.
Det är mycket jag funderar över nu, inte minst över hur i helvete man får tag på ett jobb.
Jag känner mig också mycket ensam,
hängde nog inte riktigt med i svängarna då allting förändrades.
Antar att jag hade helt andra saker att tänka på, ångrar att jag inte bara lyssnade.
Ikväll är jag en patetisk skit som misslyckas med allt, är nog mens-veckan som börjar spöka.
Känner mig allmänt dålig, ensam och totalt värdelös.
Hatar verkligen dom här känslorna, för jag vet att det igentligen inte är så.
Allting är säkert bättre redan imorgon.
Imorgon beger jag mig nog mot Delsbo.
Ska väl försöka få reda på livet.
Besöka Arbetsförmedlingen, hämta ut körkortet och städa gaderoben -
sånt man gör på ett "sommarlov".
Fan vad opepp allt är, inte alls likt mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar