Hej!
Jag vill att ni ska få veta vad jag anser om självmordsförsök/livet.
Bara för att jag mest kom på det när jag satt i bussen imorse.
För det första tycker jag att självmord är det mest egoistiska man någonsin kan göra.
Det är ett vidrigt sätt att försöka lösa ett "problem".
Egoistiskt tycker jag att det är för att man inte tänker på, eller bryr sig om alla de människor man lämnar efter sig. Alla som tycker om en och saknar en.
Finns människor som tror att dom är helt ensamma,
men släng offerkoftan för fan.
Man har föräldrar som älskar en (i de flesta fall) och vänner.
Och att tro att alla dom bara kommer över det är helt sjukt.
Dom kommer alltid få tänka på självmordet och undra varför.
Plus att ett självmord är så jävla fegt.
Man liksom har ingen styrka att kämpa med.
Men skaffa hjälp.
Enligt min egen uppfattning finns det också otroligt många människor som gillar att må dåligt.
Dom känner sig säkra i det och gillar all självömkan.
Men i det långa loppet fungerar inte det.
Och jag hoppas att ni söker hjälp!
Jag tänker iallfall ta tillvara på mitt liv,
leva det så att jag själv blir stolt och hålla mig vid liv.
För helt seriöst, det finns så många människor som skulle sorga mig djupt.
Mamma och Pappa skulle nog aldrig komma över det och skylla det på sig själva.
Så att dö är inte alls ett alternativ för mig.
Jag har fått ett liv, trivs med det och vill till hundra procent leva det!
R.I.P.
Tänk dig för tjejen.
SvaraRaderaJag tänker mig för, och det är min enskilda åsikt.
SvaraRaderaEn nära vän till mig begick självmord för ungefär ett år sedan. Trots den stora sorg jag upplevt efteråt och som ett den döda alltid lämnar efter sig kan jag inte låta bli att bli upprörd. Min vän var inte feg och han gillade inte att må dåligt. Han försökte söka hjälp gång på gång, men sjukhuset gav ingen. Så jag håller med, tänk dig för!
SvaraRaderaJag kan till viss del hålla med om att det är egoistiskt, men är det inte ändå mer egoistiskt av omgivningen att personen ska vara tvungen att leva när det betyder ett enormt lidande?
Men att ett sjukhus berättar att han inte kan må bra är då ganska lite att gå efter.
SvaraRaderaDet är min enskilda tanke som jag går efter. Och din uppfattning är din. Lider man gör man någonting åt det, inte tar livet av sig.
Man kanske inte kan göra något åt det. Är man psykiskt sjuk så finns det ibland ingen utväg. Hjärnan berättar för en att det inte finns något att leva för, att dem man älskar skulle må bättre utan en.
SvaraRaderaKlipp dig och skaffa ett jobb.
Alla vet att man kan påverka hjärnan. Om inte med kbt så ta piller.
SvaraRaderaKlipper jag mig blir jag flintskallig.